" En främling "
Nej, detta är inte jag som främling .
Det är rester av en främling med lindande ,
ännu i tomhet i en främmande land .
Jag har bara så svårt att förstå lidandet .
En trängsel så stor att lidandet inte få plats .
Den här land och riket är en massgrav ,
här vi delar lidadet till varandras död .
Ser du dem andras som Svensk långsamma ,
tankar famla i rummet runtom oss som främling .
Lika tydligt som lukten av gamla piss härinne .
Jag lärde mig till sist som en främling på detta land ,
löst i feber och avföring att tänka med lidande kropp .
Orkar inte tänka jag lyfter mig på armen och glor ,
genom deras onda öga tycks som om inget förändras ,
det tomma känslor , brist på omhet och kärlek överallt .
Hur dem som Svensk förvaltar verkligheten utan känslor ,
fruktar dem ord och poesi ett oväntat motstånd av en främling .
Dom måste helt enkel kväva verkligheten och min röst .
Sittande under pyskiska tortyr för att tar bort mig ur läsarnas ,
minne som man klipper en sida ur uppslahsboken som dem har .
Den främling som ingen lyssnar till kvävs ju av sina egna ord .
Nu säer jag med fem djupa ord att ingen rädda oss som främling .