" Ensamhetens cell "
Livet minns jag som lidande dagar
och år som flydde som sommar
medan mina goda minne förtorkade .
Ensamheten är ett världsspråk i cellen
det lärde jag mig med ensamheten .
Nog försökte jag jag väl få ett grepp
om ensamhetens kaos med slags tålamod .
Men ingenting tycks kunna hjälpa som är ont .
I en främmande land som främling spridda
lidandet till min skugga som klaga vidare
själva lidandet tordes tala med min skugga
som om historien försöker skriva in mig inom
sig i ett tecken som kallas ensamhetens cell .